Tio bönder är samlade ute på kornåkern i Valskog. Under en tre timmars fältvandring informeras de om hur de kan göra sina skördar effektivare med bättre kvalitet och dessutom, göra dem mer miljösmarta. Kvävegödsling är nödvändigt inom lantbruk för att få grödan att växa. Med nya mätinstrument ska bönderna nu kunna anpassa gödslingen utifrån varje fälts behov och på så sätt undvika att överblivet kväve går ut i våra sjöar och hav. De olika mätinstrumenten kan mäta kvävehalten i både jorden och i grödan.
– Till exempel har vi N-testet som mäter klorofyllhalten i bladet. Det är en ind-ikation på hur mycket kväve plantan tidigare har tagit upp och hur mycket grödan isåfall behöver, förklarar agronomen Camilla Persson från Växtråd i Uppsala.
– Vi har också en N-sticka som mäter hur snabbt växten tar upp kvävet. Färgen på stickan jämförs med en färgtabell. Beroende på hur snabbt färgomslag man får desto mer kväve finns, säger Amanda Andersson från Växtråd.
Den så kallade N-sensorn är också en viktig komponent i precisionsodlingen. Den sätts upp på traktorns tak och ”känner av” hur mycket solljus som grödan tar in och hur mycket den strålar tillbaka. En tunn gröda reflekterar tillbaka mycket ljus medan en tjock gröda inte gör det. På så sätt kan sensorn läsa av där kvävet behövs. N-sensorn kopplas till gödselspridaren och på det sättet minskar risken för att man tillför onödigt mycket kväve då man gödslar.
– Begreppet precisionsodling har väl funnits i tio år. Men det blir mer tillgängligt nu, med tanke på den tekniska utvecklingen med gps, säger Camilla Persson.
Mathias Hellström som driver Stäholms säteri i Köping tycker det är kul att tekniken går framåt. Han har redan smygstartat med precisionsodling och märker stor skillnad.
– Genom att man bara gödslar där det behövs kan man spara in mycket kväve. Genom detta får man också bättre skördar, eftersom man undviker liggsäd, säger Mathias Hellström.
Liggsäd innebär att säden lägger sig ned vid till exempel kraftigt regn, den får då sämre kvalitet och blir svårare att tröska. Spannmål som gödslas med för mycket kväve har lättare att lägga sig då grödan blir för kraftig.
Amanda Andersson ser ett ökat intresse för precisionsodling eftersom lantbrukets teknikutveckling ökat generellt. Dessutom, trots att en N-sensor kostar 175 ooo, kan man snabbt vinna på konceptet ekonomiskt, eftersom man får ut bättre skördar.
– Det har hänt jättemycket teknikmässigt som hjälper bönderna. Eftersom det är så dyra gödselpriser blir det ännu viktigare för dem att få ut rätt mängd gödsel. Annars blir det ju bara förlorade pengar, menar Amanda Andersson.