Det planerade HVB-hemmet (Hem för Vård eller Boende) för nio ensamkommande flyktingbarn i Nannberga skola, som vi tidigare skrivit om i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning, kan som mest hoppas på tre pojkar från Arboga kommuns kvot på åtta ungdomar i år. Resterande platser måste fyllas från andra kommuner.
– När det gäller Arboga kommun, så har vi redan skaffat boende i familjehem till fem flyktingbarn ur vår kvot, berättar socialchef Marjo Savelius.
Att kommunen valde familjehem och inte HVB-hem, förklarar socialchefen så här:
– Vi utgår från ungdomarnas specifika situation och när det gäller de här fem så var de i ett sådant skick att det bästa för dem var en placering i en hemlik miljö. Det kan handla om posttraumatisk stress efter hemska upplevelser som krig och förlorade familjer.
Kommer Arboga kommun att välja familjehem eller HVB-hem till de tre flyktingbarn som återstår inom kommunens kvot?
– Vi matchar efter behoven. Ofta är flyktingbarn i så dåligt skick att vi i första hand kan komma att välja familjehem, men det kan inte uteslutas att någon eller några rent av skulle må bra i ett HVB-hem. I så fall är Nannberga ett av de alternativ vi har att välja på, men jag vill understryka att vi inte har något åtagande gentemot just Nannberga, säger Marjo Savelius.
Från Köping och Kungsör finns inget behov av boende för flyktingbarn som skulle kunna medföra placeringar i Nannberga. I Kungsör har man ännu inte avtal om mottagande av flyktingbarn. I Köping, som har avtal med Migrationsverket om mottagande av 12 flyktingbarn per år, invigdes i våras ett eget HVB-boende som täcker hela behovet.
– Vi har känt till att Arboga redan placerat fem barn i familjehem, men tror ändå att vi kommer att jobba mot Arboga kommun, säger ägaren till Nannberga skola, Marita Bjursmarck.
– Det är enklast för oss om vi kan ha alla kontakter med en enda kommun när det gäller barnen, deras boende och skola.
– Självklart för vi diskussioner med andra kommuner och vi kommer snart att ta in barn därifrån om det inte blir klart med Arboga.
Marita Bjursmarck känner heller inte att trauma hos barnen skulle tala för familjehem.
– Nej, jag känner att vi har mer resurser än ett familjehem när det gäller att ta hand om barn med olika trauma.
Grannarnas överklagande av bygglovsärendet tas inte upp i högre instans och därmed är alla formella hinder undanröjda för flyktingboende i Nannberga skola. Samtidigt hopar sig frågetecknen rörande när och varifrån det faktiskt kommer några flyktingbarn dit.