Först och främst: 125 miljoner barn under fem år lever i hem som inte har tillgång till rent vatten. Och varje år föds mer än 50 miljoner barn i hem utan tillgång till en toalett.
Allt enligt FN-statistik.
Det är siffror som behöver kommas ihåg i samband med den här artikeln.
Så.
En förmiddag med Ulf Zachrisson, VA-chef i Arboga kommun och ytterst ansvarig för reningsverket, samt ett aningen kortare möte med Niclas Andersson, driftingenjör på reningsverket i Köping, ger ungefär följande vid handen: vet hut, KAK-bor!
– Alltså, vi gjorde ett studiebesök på ett av Sveriges största avloppsreningsverk för ett tag sedan. I Henriksdal i Stockholm. De hade en monter med prylar som folk hade skickat ner i toaletterna. Massagestavar. Nallar. Bankomatkort. Verkligen allt möjligt. Hos oss i Arboga är det mer det vanliga. Mycket bindor, tops och kondomer.
Regeln i Arboga?
– Kiss, bajs, papper, menar Ulf.
Om man är bakis och behöver...få upp...saker?
Jo, det går bra.
– Vi har ju lyxen att ha mer eller mindre obegränsat med rent vatten i Sverige. Vi diskar ju och tvättar ju och spolar ju i princip som vi vill. Men det är bra att det uppmärksammas att alla faktiskt inte har det så och att vi gott kan tänka oss för, säger Ulf Zachrisson, apropå den alldeles särskilda toalettdagen.
Nu står vi framför en grön soptunna med kapacitet att ta hand om 370 liter. Efter att vad som nu spolats ned i toaletterna runt om i Arboga transporterats i långa betongrör fram till reningsverket är det här slutstationen för det så kallade renset. Det är allt som inte ska följa med när vattnet ska fortsätta renas. Ungefär 200 till 400 kilo rens fraktas bort i veckan, för att brännas. Det blir ungefär femton ton varje år. Kvar blir vatten, som behöver gå igenom en rad processer för att slutligen bilda det slam som kan användas vidare, till exempel som gödsel ute på åkrarna.
Både Arboga och Köpingsskickar slammet till Norrköping, där företaget Econova tar hand om och behandlar det vidare.
– I Köping landade vi på ungefär 29 ton rens förra året och 1264 ton slam. Jag skulle vilja säga att det finns mer att önska av oss alla, när det gäller vad vi spolar ner i våra toaletter. Vi har hittat både löständer, kalsonger och trosor genom åren. Ja, förutom all tops och kondomer, då, säger Niclas Andersson.
Köpings devis?
– Vi vill ta emot sådant som passerat genom kroppen och toapapper. Det hålls ju inte riktigt av alla, men jag har en känsla av att det håller på att bli bättre. Skolorna är mer på sina elever nu för tiden och det är ju där man behöver börja, tycker jag.
Bankomatkort och nappar. Kalsonger, trosor, tamponger och de klassiska topsen. Listan över vad som spolats ned i KAK-bornas muggar genom åren kan göras lång. Hur tänkte du igår, under internationella toalettdagen?