Beslutet om den 22-årige Köpingsbon ska vara fortsatt häktad eller inte dröjer. Under tiden minglar åklagaren och försvarsadvokaten i Västmanlands tingsrätt med poliser och anhöriga.
Den 17-åriga flickan – hon sitter ensam, med mobilen tätt mot ena kinden. En på många vis en sorglig syn.
Vem är han egentligen, den 22-årige Köpingsbon som hämtade hem sitt ex från hennes skyddade boende i Vårgårda, en dag i december förra året?
En riddare och räddare på en vit häst, med ädla intentioner, som den försvarande Köpingsadvokaten Thomas Carlstedt vill göra gällande, eller en kontrollerande och också planerande ung man, som inte kunde släppa att flickan ville gå vidare, som kammaråklagare Jenny Alriksson menar?
En 286 sidor lång och grundlig förundersökning, ett huvudvittne som på i stort sett alla punkter stödjer Alrikssons åtal, ett annat vittne som sett 22-åringen släpa in flickan i bilen som stått och väntat vid tåget i Vårgårda och, ja, det drar lätt åt åklagarens håll.
Flickan själv?
Hon spelar en lätt undanskymd roll under de sammanlagt två rättegångsdagarna, eftersom hon inte orkar eller vill sitta i samma sal som den misstänkte ex-pojkvännen.
Men – hon har, möjligen med någon liten avvikelse, berättat samma historia i både polisförhören och i rätten.
Bakom stängda dörrar förklarade hon, delvis lugnt och sansat, men också med gråten i halsen, hur hon hade försökt komma ifrån 22-åringen under ett halvår och att det var därför hon kände sig tvungen att flytta till Vårgårda. Hur han flera gånger gjort klart för henne att det var han som lämnade henne. Inte hon, honom. Hur hon precis skulle kliva på tåget till Alingsås när han dök upp från ingenstans och drog in henne i bilen, inför vittnen som beskrivit scenen som hämtad från en actionfilm.
Flera gånger tänkte hon att det kunde vara hennes sista dag i livet och hennes ångest blev rimligtvis inte mildare när 22-åringen visade upp en av de knivar han hade köpt på Biltema i Örebro på vägen till Vårgårda.
Det finns flera hot i den här dystra historien.
Hot och rena handlingar.
22-åringen har medgett en örfil.
Bilder ur förundersökningen visar på flera skador.
När det till slut kommer tillbaka till hur det hela ska hanteras rent rättsligt är det alltså tre lägen: olaga frihetsberövande, människorov eller att 22-åringen förklaras oskyldig.
Advokat Carlstedt ifrågasätter 17-åringens trovärdighet. Hon har ju polisanmält 22-åringen tidigare, utan att det då lett till något. 22-åringen ville bara få iväg henne från ett pågående drogmissbruk.
Ett olaga frihetsberövande går han med på.
För åklagare Jenny Alriksson är rubriceringen människorov given – hon yrkar på fem års fängelse.
Knivarna, hoten och slagen. Det faktum att huvudvittnet, chauffören, under ed berättat att 22-åringen sagt att han skulle åka till Vårgårda för att skada sitt ex och flickans egna, från början till slutet, trovärdiga historia.
”För människorov döms den, som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning” står det i lagtexten.
Om den passar in på den här händelsen, där det egentligen bara finns förlorare, återstår för rätten att samlas kring.
Kvar är en 17-årig flicka som har varit, som är och som kommer att vara rädd en lång tid framöver och en ung man som kan få spendera flera år i fängelse.
Hon är en flicka som hade flyttat till Vårgårda.
Vem är han?