17-åringen från Köping började studera till frisör på Carlforsska gymnasiet i Västerås utan några förväntningar.
I dag går hon andra året och sitter redan med trumf på hand på arbetsmarknaden.
– Jag trodde inte att jag skulle ha fått in en fot redan i ettan. Nu är det jättekul, teorin kan vara jobbig, men annars älskar jag yrket redan, utan att jag ens börjat på riktigt, säger Emmeline Padee.
Bärgslagsbladet/Arboga Tidning träffar henne på Cut & Blow på Erikslund.
Det är onsdag och hon gör sin praktik på salongen.
– Jag trivs bra, under mina sju månader har vi på Cut & Blow blivit som en familj. Alla är jättehjälpsamma, det är verkligen kul.
I kollektivavtalet, som Frisörföretagarna och Handels skrivit under, står bland annat att frisörelever måste jobba 3 000 timmar som lärling efter gymnasieutbildningen innan de får avlägga gesällprovet.
Det betyder i runda släng att det tar cirka fem år innan elever blir behöriga frisörer.
Men dock inte för Emmeline Padee. Hennes extrajobb på Cut & Blows två salonger i Västerås, på Erikslund och i city, gör att hon kan tillgodoräkna dessa timmar vilket reducerar antalet timmar som lärling efter gymnasieutbildningen – max 500 timmar.
– Vi har inte pratat så mycket om de 3 000 timmarna på vår linje. Nu snackar vi mer om delprov, berättar Emmeline.
Andreas Demir, ägare av Cut & Blows två salonger med totalt 20 anställda, menar att upplägget är positivt för båda parter.
– Jag tycker att det är bra. En frisör som jobbat i fem år ska inte tjäna lika som en nyutbildad. Det är bra att lönen ökar eftersom och en nyutbildad ska inte behöva känna lika stor press på sig.
Han menar vidare att en nyutbildad frisör succesivt ska säkra sin kundkrets, och därefter ska lönen öka.
– Systemet gör att man vågar anställa. Jag vill känna stolthet, att de som varit här kan klara provet på första försöket, säger Andreas Demir.
Tidigare krävdes 1 500 timmar som lärling, och 80 procent av lönen. I dagens avtal stegras lönen allt eftersom (se faktaruta).
– Jag tycker att eleverna behöver ha viss träning efter gymnasiet, så att de får lite kundvana och handledning på en salong. De får känna att de fortfarande är lite elev. Men jag kan tycka att 3 000 timmar är lite väl mycket, säger Miranda Can, lärare och mentor för Emmeline på hantverksprogrammet med inriktning frisör på Carlforsska gymnasiet i Västerås.
Emmeline Padee:
– På högstadiet var det mycket med musik, men jag har velat hålla på med skönhet sedan jag var liten, säger Köpingstjejen som dessutom bloggar om sin egen vardag.
Enligt kollektivavtalet gäller 3 000 timmar lärlingsjobb efter utbildningen innan elever blir behöriga frisörer. Men Emmeline Padee blir färdig tidigare än många andra – då hon kan dra av den tiden hon jobbar extra.