Det är tre år sedan ett tjejmiddagsgäng i Kungsör samlade in pengar och köpte en hjärtstartarmaskin till räddningstjänsten. Syftet var att kungsörarna, som bor långt från ambulansstationen i Köping, skulle få större chans att överleva hjärtstopp.
För det krävs dock ett avtal med landstinget om utryckningarna – men något sådant avtal finns fortfarande inte. Bbl/AT har flera gånger skrivit om det segdragna ärendet.
– Jag fattar inte hur det kan få vara så här, det är så vansinnigt dumt, säger Göran Östman, stationschef för räddningstjänsten i Kungsör.
Tvistefrågan är vem som ska betala för de utryckningar räddningstjänsten skulle göra på sjukvårdslarm, och för de utbildningsdagar personalen behöver. Västra Mälardalens räddningstjänst hade ett möte med landstinget i somras. Då skulle landstinget återkomma med ett avtalsförslag, men det har de enligt räddningstjänsten ännu inte gjort.
– Nej, vi väntar fortfarande. Bollen ligger hos dem, och det hänger på landstingsstyrelsen, säger räddningschefen Jens Eriksson på Västra Mälardalens kommunalförbund.
Kommunalförbundet vill ha ett avtal där landstinget ersätter kommunerna för utryckningarna, precis som det enligt förbundet fungerar på många andra håll i Sverige. Det tycker inte landstinget, som bara vill betala för utbildningarna.
Problemet är detsamma i alla orterna i Västra Mälardalen. Hjärtstartare finns och brandmännen är beredda, men utan avtal får räddningstjänsten inga larm om hjärtstopp.
– Även om det finns ambulansstationer i Köping och Arboga händer det ju att ambulanserna är upptagna med annat. Vi vill inget hellre än att få rycka ut på sådana här larm, på alla stationerna, säger Jens Eriksson.
För kungsörarna är dock situationen ett ännu större problem. Dit har ambulansen från Köping en utryckningstid på uppåt 15 minuter – alldeles för länge om någon drabbas av ett hjärtstopp.
– Vi kan ha hjärtstartaren i bilen hos den som har jour, dygnet runt. Då skulle vi kunna vara framme var som helst i Kungsör inom fem minuter, säger Göran Östman, som är frustrerad över att inget händer i ärendet.
– Jag förstår inte att man inte utnyttjar de resurser som finns. Nästan alla andra landsting i hela Sverige har sådana här avtal och tycker att det är värdefullt, varför ska det vara annorlunda här? frågar han.
– Jag tycker att invånarna i Kungsör borde vara rejält upprörda. De har ju faktiskt sämre chans att överleva ett hjärtstopp.
Hjärtstartaren finns – och viljan hos brandkåren att rycka ut på larm om hjärtstopp finns. Men något avtal med landstinget finns fortfarande inte, och några utryckningar blir det inte.