Mikael Larsen har en egen förklaring.
– Det är väldigt trögt inom industrin just nu. När det släpper hittar jag säkert något.
Han är tillbaka i Skinnskatteberg där han växte upp. I egen lya med datorn som han kan lägga en del av sin tid på.
– Det blir musik, lite olika spel, ja, allt möjligt, säger han.
Sen kompisarna och pingisen på fritidsgården i Skinnskatteberg. Där är han så gott som dagligen. Visst får han tiden att gå, men det är jobb, ett sätt att försörja sig på han vill ha.
– Jag har sökt massor av jobb, jag söker hela tiden.
Lossnar det inte kan han eventuellt få hjälp att slutföra sitt lastbilskörkort och försöka få jobb den vägen.
Mikael tog studenten 2012 på Vänergymnasiet. Då hade han bott i Mariestad sedan han var 16 år.
– Det var väl bra, säger han lite svävande vid frågan hur det var att stå på egna ben så pass ung.
– Det var skönt att få bestämma själv, och man fick ju en blick in i vuxen-
livet.
Mikaels pappa fanns nära. I Älgarås strax utanför Töreboda, där Mikael också har bott en tid.
Han valde fordonsprogrammet på Vänergymnasiet i Mariestad, har gjort sina tre år där och har ett färskt truckkort i fickan. Men inget jobb.