Klockan närmar sig fem på eftermiddagen i måndags och det är mörkt runt Svens parkeringsplats på Lundborgsesplanaden.
Den ligger visserligen bara ett kortare stenkast från lägenheten, men så här års behövs mycket bättre belysning, menar Sven.
Nu är i alla fall bilen parkerad. Sven kliver ur och tar med sig limpan han just handlat.
Hemma i lägenheten väntar hustrun Stina.
– Jag hann bara komma ett par meter när två killar plötsligt stod framför mig. Jag kände inte igen dem sedan tidigare och förstod inte vad de ville. Så började de gå mot mig och stöta mig mellan varandra. Jag kände mig som någon slags vara som kastades fram och tillbaka. Men så svingade jag med limpan och jag tror att jag fick in en träff mot den ene. Efter ett tag försvann de från platsen, berättar Sven, som verkar ganska lugn, trots det otäcka han varit med om.
– Jag var ganska skärrad då. Och när jag kunde gå upp till Stina, till slut, upptäckte jag att min plånbok var borta.
Hade du mycket pengar i den?
– Kanske två tusen. Plus bensinkort. Men det har vi spärrat nu.
När Sven kom in genom dörren märkte Stina att något inte stämde.
– Han kom in och var jättearg. Men vad skulle han ha gjort? Vi gamlingar har ju inte en chans när det bli så där, säger Stina och sänker blicken.
Samtidigt är både hon och Sven tacksamma för att det inte blev ännu värre.
– Ja, de hade ju kunna haft kniv eller något annat vapen, säger Stina.
Varken hon eller Sven har varit med om något liknande tidigare.
Och ironiskt nog skedde överfallet medan ena dottern var på besök, hemma från England.
– Hon var på stan just då, men, ja, det är ledsamt, säger Stina.
Har ni polisanmält rånet?
– Ja, det är klart. Och vi fick besök av polisen senare på kvällen, men han som kom fick telefon och var tvungen att åka ganska snart. Men de kom tillbaka på morgonen därefter, i tisdags alltså, och pratade med oss, säger Stina.
Sven tar med oss ut till platsen där rånet skedde.
Han pekar mot bilen.
– Man ser ju ingenting. Jag måste prata med hyresvärden om att de borde ordna bättre belysning. Jag vet att de redan tagit tag i den biten häromkring, men just där vår bil står är det väldigt mörkt, säger Sven.
Ulla Berndtsson, ordförande för PRO i Västmanland, blir bekymrad när hon får höra om Svens och Stinas öde.
– Det är klart det är förfärligt när något sådant händer. Äldre människor har ju lika stor rätt att känna trygghet som yngre. Tyvärr är det här något som vi får höra med jämna mellanrum. Men just i Vilstaområdet har det varit lugnt på sistone. Jag vet att fastighetsägare och kommunen har jobbat hårt med både belysning och buskage, som tidigare kan ha skymt, säger Ulla Berndtsson.
Just äldres trygghet är viktig för PRO och med jämna mellanrum anordnas träffar och kurser, där den som vill kan få tips om hur man kan öka sin säkerhet.
– Det handlar mycket om att tänka efter före. Att inte ha plånboken i varukorgen i affären och att inte hämta ut hela pensionen på en och samma gång. Samtidigt är det en balansgång. Vi vill ju inte skrämma upp folk, säger Ulla Berndtsson.
89-årige Sven Norling hade varit och handlat och skulle parkera bilen utanför lägenheten. Då dök två yngre män upp från ingenstans och rånade Sven på två tusen kronor.