Amir växte upp i norra Irak. Han kom till Sverige för 16 år sedan. Då bodde han först tre år i Arvika innan han och familjen flyttade till Köping.
Nästa år har han ägt Kebab house i tio år. Han tog över efter den förra ägaren som hade haft pizzerian sedan 1981. Att äga en egen restaurang var en skön känsla.
– Det är bra, mycket bra, säger Amir med ett leende.
Men han har inte alltid arbetat inom restaurangbranschen. När han bodde i Irak var han lärare. Han utbildade sig fram till och med år 1982, men då blev han inkallad i militären och stannade där till 1991. Efter det jobbade han som lärare i grundskolan. Han berättar med inlevelse om hur det var och hur mycket han tyckte om det, men när situationen blev för svår i Irak bestämde han sig för att lämna landet.
– Det var svårt att komma till Sverige. Det var en svår väg.
Amir berättar att han trivs mycket bra i Köping och är glad att han och familjen kom till Sverige, men visst får han hemlängtan ibland.
– Det är ju mitt land. Men Sverige är mitt andra land, säger han med ett leende.
Amir berättar att han och hans fru jobbar mycket. Han skiner upp och berättar att hon ibland till och med hjälper till i restaurangen. Bland annat har hon hjälpt till med inredningen.
Paret har fyra barn och läraren i Amir blir extra glad när han berättar hur bra det går för barnen i skolan.
– Den äldsta studerar uppe i Östersund. Hon trivs mycket bra i skolan.
Den 1 januari är det inte bara nyårsdagen, det är även pizzans dag. Det är då trötta nyårsfirare ringer och beställer pizza och annan hämtmat. Amirs egen favoritpizza är kebabpizzan.
– Den är god!
Men han berättar att folk beställer olika sorter. Det är speciellt populärt med kebab av olika slag, capricciosa och pizzor med oxfilé.
När det kommer till nyårsfirandet berättar Amir att det brukar bli en stor fest. Det handlar om mat, dryck och dans.
– I bland, i Köping, är det 30 eller 40 familjer som träffas och firar tillsammans.
När Amir firar hemma i Irak träffar han sina systrar, kusiner och vänner.
– Det är roligt, säger han leende.
Det rasslar till i dörren och in kommer hungriga lunchgäster. Amir är snart på fötter och tar emot beställningen. Snabbare än kvickt tar han fram pizzadegen, börjar knåda den till en rund platta, på med såsen och sedan vidare till kollegan som lägger på topping. In i ugnen och tio minuter senare får gästerna stilla sin hunger.
På mindre än två minuter har Amir Slewa Yousef och hans kollega fått in tre pizzor i ugnen.