Den pensionerade västeråsaren äger sedan några år anrika Kvarnen i Kolsva, och har ansökt om byggnadslov för att förändra det nedre våningsplanet. De två övre våningarna består av två uthyrda, stora bostadslägenheter – 180 respektive 160 kvadratmeter. Nu vill Anders Buhrman även låta bygga om entréplanet. Där finns i dag Hedströmsdalsarkivet, men vars hyresavtal är uppsagt från och med halvårsskiftet nästa år.
– Deras hyresavtal skrevs med tidigare ägare, och jag vill omförhandla det. Men de verkar inte intresserade.
Hyresvärden Buhrman har i sin ansökan till stadsarkitektkontoret i Köping kryssat i rutan för ”skyddat boende”. Det kan i höst bli aktuellt att bygga om Kvarnen för att ta emot ensamkommande flyktingbarn.
– Det stämmer, säger Anders Buhrman till Bärgslagsbladet/Arboga Tidning. Men i så fall får det bli andra och mer kompetenta personer som får driva verksamheten.
Han håller samtidigt många fler idéer och vägar öppna för Kvarnens framtid.
Först och främst är fastigheten till salu och har varit det en längre tid. Han köpte den för 550 000 kronor för fyra år sedan, och är redo att sälja för 3,3 miljoner kronor.

Ett klipp i så fall?
– Nja, jag har sedan köpet investerat i bergvärme och byggt om två våningsplan till bostäder. Men visst, jag har fått en avkastning på åtta procents hittills.
Han är nöjd och tycker att det är långt bättre än att ha pengar på banken.
Anders Buhrman är fortfarande öppen för att hyra ut Kvarnen, trots besvikelsen på vårkanten när hyresaffären med Köpings kommun sprack i allra sista stund. Kvarnen var ju tänkt att bli hemvist för hemlösa, ett så kallat lågtröskelboende. Protester från grannar och Kolsvabor stoppade planerna, och han valde medvetet att inte delta i debatten – tyckte det var olustigt när vandaler förstörde staket och folk spottade på hyresgästernas bilar. Han kände sig som att han blivit ovän med ”hela Kolsva”.
– Jag hade redan sagt upp mina dåvarande hyresgäster när kommunen plötsligt sa nej till att hyra.
Några ”hard feelings” verkar han ändå inte ha gentemot Köpings kommun, trots att han anser sig ha blivit förledd. Nej, han föreslår till och med att kommunen borde köpa Kvarnen och flytta dit kommundelskontoret uppe på byn.
– Här är det ju ändå handikappanpassat.
I dag har han nya hyresgäster till bostäderna, men vill med bygglovsansökan få veta mer vad som enligt lagen krävs för att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Samtidigt vill han se och höra grannarnas reaktioner denna gång.
– Jag vill syna dem, veta vad de egentligen vill.

När de kom fram fann de en 28-årig man som visade tecken på drogpåverkan. Han misstänks nu fö ringa narkotikabrott.

Halvtidstjänsten som kyrkomusiker i Köping har han haft sedan årsskiftet, ett vikariat som löper till nästa årsskifte. Han hoppas på fortsättning och uttrycker stor stolthet över att få arbeta inom kyrkan.

Vi träffas en fredag inne i Köpings kyrka. Det ska bli begravning klockan ett. Helgen som kommer är dock fyllda av helt andra budskap, två dop och ett bröllop.
– Det är det här som är så roligt med jobbet, variationen. Och jag får träffa så många människor.
Dopen är det Per-Anders tycker är roligast.
– Det är en sådan glädje att få vara med när en ny människa döps in i den kristna gemenskapen.

Han har jobbat som kantor i 20 år.
– Yrket har blivit friare med åren, men visst faller man ändå lite in i de gamla mönstren. Det är väl för att vi har ett kulturarv att bära upp. Och det är viktigt det också, att bevara kulturarvet, vi spelar ju exempelvis ibland 1 000 år gammal musik.
Per-Anders gör ändå sitt för att få in nya krafter i kyrkan. Han arbetar med att starta en barnkör i Munktorp, som han hoppas ska växa sig starkare.
– Det var länge sedan en barnkör fanns, så vi får ge det lite tid, säger han.

Körarbete gör han, förutom med barnkören och kyrkokören i Munktorp/Odensvi, även i Västerås i Studieförbundet vuxenskolans regi. Kören heter Västerås kvartettsångare och uppträdde bland annat i Slottskyrkan i Stockholm på nationaldagen.

Sin tid fyller han också en del med astrologi. Det är stjärntydningslära som syftar till att finna samband mellan placeringar och händelser mellan solsystemets himlakroppar, och karaktärer och händelser i människors liv. Per-Anders håller föreläsningar i ämnet.
– Den är en av de äldsta lärorna som finns. De tre vise männen som kom med gåvor till Jesus var ju stjärntydare.

Jag är född i Kräftans tecken. Vad säger det om mig?
–Kräftor är ofta personer med ledaregenskaper, och de är omtänksamma, de tar hand om andra människor.
Per-Anders tycker att astrologi är en intressant lära och något man kan ta till vid behov, men tidningshoroskopen vill han inte tillskriva någon större tyngd.

Situationen med EU-migranter som tigger utanför butikerna i Arboga är ett nytt fenomen och på Socialförvaltningen är man osäker på hur man ska tackla frågan.
– Det är inte helt enkelt. Vi har socialtjänstlagen att följa men sen har vi även EU-lagarna med fri rörlighet. Vi behöver få mer kunskap kring den här målgruppen och har därför inlett en dialog med länsstyrelsen och kyrkan, säger Marjo Savelius, socialchef.

Ett av de första stegen för att kunna hjälpa tiggarna är enligt Marjo Savelius att kartlägga tiggarnas behov och hur de lever.
– Vi behöver veta hur många personer som är i Arboga på dagtid. Är det samma eller olika individer. Det svåra är att de är rörliga. De befinner sig bara i Arboga under dagtid när butikerna är öppna. Sen försvinner de och vi vet inte var de sover, säger Savelius.

Socialnämndens ordförande Kerstin Rosenkvist (S) menar att mer information är en viktig del i arbetet med att bemöta de som tigger.
– Det är de största utmaningarna: Hur får man tag på dem och hur får vi ut informationen? Andra grupper som flyktingar får tillgång till samhällsinformationen på ett helt annat sätt. Men om jag sitter utanför Ica och tigger, hur vet jag att det finns hjälp att få? säger Rosenkvist.
Just i det arbetet tror socialchefen att man kan bli bättre på att hjälpa den nya målgruppen. Hon pekar även på ett eventuellt samarbete med andra aktörer, som Svenska kyrkan och kyrkoherde Joakim Wikström som de har haft ett inledande möte med.
– Vi kan såklart ge nödhjälp men vad mera kan vi göra? Vi kan bli lite mer uppsökande och förebyggande från Socialförvaltningens sida. Där kan vi hitta ett bra samarbete med kyrkan som ibland kan ha bättre kännedom om individerna än vi, säger Savelius.
Efter mötet har de inte kommit fram till några konkreta åtgärder men Marjo påpekar att mötet ändå är en bra start.
– Samverkan blir lättare om vi pratar och har en löpande dialog. Det är framgångsfaktorn i allt samarbete. En till träff är nu inbokad till hösten.

LÄS MER OM MARIA, SOM VÄGRAR TIGGA FÖR ATT FÅ PENGAR TILL FAMILJEN

– Första dagen är lite utav en chock för kroppen. Det går 22 timmar mellan måltiderna och jag äter en gång om dagen, säger Nasir Jumaa som bor i Kungsör men arbetar i familjeföretaget i Köping.
Enligt Nasir kommer fastefrågan upp varje år. Det vill säga diskussioner om att väntan på mat och dryck blir lång på grund av långa och ljusa dagar – men för honom är den inte något problem.
– Under ramadan mår jag perfekt. Jag skulle snarare säga att sömnbristen är ett problem. Jag sover fyra till fem timmar per natt.

Fem gånger om dagen ska man be - och det blir bland annat sent på natten. Tiderna håller Nasir koll på med hjälp av en app i mobilen.
Förra veckan träffades Sveriges Imamråd och Europeiska rådet för Fatwa och Forskning för att diskutera och hitta lösningar som ska underlätta för de muslimer som drabbas fysiskt av den långa väntan på mat och dryck.
Nasir ser positivt på mötet.
– Det är bra att de kan ge råd och klara besked om hur de ska gå till väga.
För Nasir är ramadan en högtid men syftet är inte mat och vätska. Det handlar mer om att vara en bra människa och han beskriver det som ett prov.
– Jag ska undersöka mig själv och se tillbaka på året som gått. Jag tränar själen hur jag ska leva, säger Nasir.

Han koncentrerar sig på att läsa koranen varje dag.
– Varje gång jag läser upptäcker jag nya saker som jag inte har förstått tidigare, säger Nasir Jumaa.
Hur man firar ramadan skiljer sig beroende på var man bor berättar Nasir. Han kommer ursprungligen från Irak men är uppväxt i Kuwait.
– De har en större fest men de jobbar inte lika mycket. De kan äta mer tung mat. I Sverige är vi mer praktiska, säger han.
Under ramadan serveras det soppa, ris, kyckling och olika grytor.
– Man tar det man har, men vi undviker fisk för det blir man törstig av dagen efter.
När ramadan avslutas den 17 juli blir det mer fest för de som har kämpat med fastan.

I går avklarades den sista åtalspunkten i rättegången mot de två kvinnorna som misstänks ha stulit och lurat åtta äldre personer. Det gällde stölden mot en 87-årig man i Kolsva. Den 7 december fick han besök av två kvinnor som uppgav att de var från hemtjänsten. Strax efter besöket kom mannens riktiga hemtjänst till bostaden och märkte att någonting inte var som det skulle.
– Jag skulle gå in till honom och värma lunchen. Då var alla lamporna tända och han var väldigt orolig ...
– ... När jag gick in i sovrummet såg jag att kassaskåpet var borta och i vardagsrummet låg en okänd telefon, berättade Camilla Widing i rättsalen.

Telefonen som glömts kvar kan kopplas till den 24-åriga kvinnan som i går nekade till inblandningen i äldrebrotten. Av åtta grova stölder erkänner hon en. 25-åringen däremot erkände redan från början av rättegången alla brott.
– Jag har haft ett pågående missbruk sedan 2011 och nu när jag ska sitta i fängelse länge vill skulle jag vilja ha någon behandlingsplan, sa den 25-åriga kvinnan.
Samtliga offer kräver kvinnorna på skadestånd. Den totala skadeståndssumman slutar på 231 470 kronor.
Lars Erik Malm, från Kolsva, var det sista vittnet som talade inför kammaren i går.
– En av de drabbade är min kusin, men han klarar inte att vittna själv. Jag är den enda som kan beskriva vad som låg i hans kassaskåp, sa Lars Erik Malm.

Under rättegången framkom att flera av de drabbade personerna fortfarande mår dåligt av det som inträffat. En 96-årig Köpingsbo har blivit tvungen att flytta på grund av sin oro.
– De här brotten som vi har avhandlat under de senaste tre dagarna visar på att det fanns en tydlig planering, ett upplägg, förslagenhet och en brottsplan, som riktat sig särskilt mot målsägande som varit särskilt utsatta, sa vice chefsåklagare Eva Morén under sin slutplädering.
Den 25-åriga kvinnan ska, enligt åklagaren, vara skyldig till åtta grova stölder, ett försök till grov stöld samt två bedrägerier.
Hennes parhäst, den 24-åriga, kvinnan yrkas dömas för fyra grova stölder, samt ett försök till grov stöld .
– Någon annan påföljd än fängelse kan inte förekomma för någon av de åtalade, sa chefsåklagaren.
Hon föreslog minst tre år för 25-åringen, och minst ett år samt frihetsberövning för den 24-åringen.
Mitt under pläderingen fick den 24-åriga kvinnan svårt att andas och började gråta. Hon var tvungen att lämna rättsalen.
Domen mot kvinnorna väntas vara färdig den första juli.

Per-Olof Persson flyttade till Arboga från smålänska Gislaved i mitten av 70-talet. Strax därefter bildade han Pops som i början låg i en källarlokal på Birgittagatan.
Nuvarande lokaler, med en butiksyta på cirka 1 000 kvadratmeter, tog han över 1996. I takt med flytten utökades även sortimentet undan för undan. I dag är Pops stora inom både yrkeskläder och vanligt klädsortiment.
Förhoppningen är nu att Pops ska leva vidare i sin nuvarande form.
-Jag tror att det finns goda möjligheter att fortsätta driva Pops i samma anda. Det går också att modernisera verksamheten lite. Det finns spekulanter redan nu till att ta över rörelsen som är till salu, säger Per-Olof.
Vid 65 års ålder känner han att det börjar bli dags att trappa ner. Samtidigt är det inte helt utan vemod att väljer att lämna över sitt livsverk.
-Jag känner mig kluven även om jag har tänkt på det här i ett par år. Det kommer att kännas konstigt att lämna över verksamheten. Ofta har jag jobbat över 60 timmar i veckan med det här. Men nu känner jag att det är dags att göra någonting annat, säger han.
I framtiden hoppas Pär-Olof få mer tid över till sina fritidsintressen.
-Jag fiskade mycket som barn och vill gärna ta upp det mer igen. Sedan tänker jag börja motionera mer, säger han.

Köpings Kabel-TV beslöt nämligen att gå in i projektet och stå för en bidragsansökan om EU-pengar till länsstyrelsen.
Styrelsebeslutet hälsas med stor glädje av bland annat Himmetabon Lennart Sidebäck som är en av drivkrafterna i den arbetsgrupp som jobbar för en fiberkabel ut till orten.
– Det här gör saker och ting så mycket enklare, menar han. Kabel-TV-bolaget söker EU-bidraget och kommer att äga fibern medan vi här ute i Himmeta åtar oss att göra mycket av det praktiska jobbet – bland annat sköta upphandling och skriva avtal med berörda markägare.
Daniel Nordqvist, IT-chef för Köpings Kabel-TV, är också nöjd över att bolaget under de närmaste åren får ett par-tre hundra nya kunder.
– Vi har fört en dialog med Himmetabor under flera år, men känt att vi själva inte haft resurser att klara ett sådant här projekt. Nu finns ett byalag som verkligen gjort ett bra intryck och ett gott jobb.
Nu ska bolaget och byalaget samarbeta framöver, där bolaget står för den ekonomiska tryggheten samtidigt som Himmetabornas fortsatta engagemang ska märkas i en rad praktiska frågor.
Köpings Kabel-TV kommer också att investera en del i egen utrustning.
Torsdagens besked kommer efter en intensiv vinter och vår där Himmetabor mejslat fram ett koncept för att väcka intresset för fibern och dess möjligheter för bygdens invånare.
När Bbl/AT berättade om fiberprojektet för några veckor sedan hade arbetsgruppen fått in 125 intresseanmälningar om att ansluta sig till ett framtida fibernät.
Ett stormöte i Himmeta bygdegård några dagar senare accentuerade viljan att ta det stora tekniksteget.
– Vi kom snabbt över 200 och har fram till i dag cirka 280 intresseanmälningar, säger Lennart Sidebäck.
Det innebär fyra av fem fastighetsägare i Himmeta-Bro ser fördelar med att få en nätuppkoppling.
Kostnaden för anslutning för var och en är inte helt klarlagd, men ambitionen är att den ska ligga kring 20 000 kronor eller under.
Den preliminära kalkylen bygger också på att Himmetaprojektet erhåller del av de många EU-miljoner som nu länsstyrelsen i Västmanland under hösten börjar fördela ut till väl förberedda ansökningar.
– Vi bör ligga bra till för att bli bland de första att få klartecken till bidrag, tror Lennart Sidebäck.
I så fall blir det besked i oktober.
Det skulle innebära startskott för upphandling, därefter grävning nästa vår och en första uppkoppling av fibernätet till tidiga kunder i slutet av 2016.
– Men mest säkert är att ha alla anslutna i slutet av 2017, säger Sidebäck.
Han påpekar att det fortfarande är möjligt att anmäla intresse för fiberanslutning, åtminstone fram till ansökan skickas in under sensommaren.

Men att midsommarfirandet har med kristendomen att göra är kanske inte helt obekant. Det räcker att lyfta blicken upp mot den majade stången för att se den typiska korssymbolen.

Mer närvarande var religionen under medeltiden. Då firades Johannes Döparen i åtta dagar med start den 24 juni. Fram till och med 1952 var 24 juni Johannes Döparens dag och midsommardagen, och från och med 1953 infaller dagen den första söndagen efter midsommarafton, som sedan dess alltid är en fredag.

Johannes Döparen var kusin med Jesus från Nasaret och jämngammal med honom. Han gjorde sig känd genom att döpa människor i floden Jordan så att de skulle vara renade och redo att ta emot Gud när Messias kom. Att det var hans kusin som var Messias hade Johannes på känn. Jesus kom även till Johannes för att låta döpa sig.
– Gud föll då ner som en duva och sade ”detta är min älskade son”. Det var där Jesus fick sitt uppdrag, berättar Bengt-Olov, som är kyrkoherde i Kungsörs församling.

Vilket var Johannes Döparens budskap?
– Han var redan då den botgörande profeten som talade om att människorna skulle stanna upp i sina stressade liv och tänka till. Han var en outsider, med skägg och udda kläder av kamelhår. Han bodde ute i öknen och åt det som fanns tillgängligt, som växter och insekter. Han hade en förmåga att få folk att lyssna. En del trodde att det var han som var Messias.
Johannes Döparen beskrivs också som en kuf och sanningssägare.

Enligt kristen och folklig tradition är det skapelsen, eller naturen och växtligheten, som firas i midsommar, som ju också setts som en brytpunkt i arbetsåret i bondesamhället. Midsommarstången symboliserar korset och livets träd i paradiset. Bengt-Olov roas lite av hur det blivit i vårat sekulariserade samhälle.
– Vi reser det kristna korset varje midsommar och så dansar vi små grodorna runt det.

Hur brukar du fira?
– Jag har väl aldrig gillat att dansa runt midsommarstången direkt. Det brukar bli tillsammans med goda vänner. I år ska få besök av vänner som har ett barn, och så blir det sill och nubbe till lunch. Jag dricker bara nubbe två gånger per år, på midsommar och kräftskivan. Sedan blir det väl grillning om det är väder.
Söndagsgudstjänsten, den som tillägnas Johannes Döparen, firar Bengt-Olov också varje år, även när han inte arbetar, som han gör det här året.

Lördagens musikgudstjänst som går i naturens tecken, kommer han leda i Kungs Barkarö kyrka, men det är inte alltid han går i kyrkan själv på midsommardagen om han är ledig, erkänner han.

Exakt hur mycket Köping är villigt att totalt investera i sin hamn för att kunna ta emot fler och större fartyg återstår för Köpingspolitikerna att besluta om.
Men i tisdags gick startskottet för Mälarprojektet som Köping i allra högsta grad är delaktigt i, och vars betydelse politikerna knyter stora förhoppningar till.
Mark- och miljödomstolen gav grönt ljus för projektet och byggstart beräknas ske i april nästa år.
Som Bärgslagsbladet/Arboga Tidning tidigare berättat Södertälje kanal och sluss breddas och byggas om.
Samtidigt ska Mälaren muddras för att öka säkerhetsmarginalerna och för att kunna ta in större fartyg till hamnarna i Köping och Västerås. Köpings kommun har redan lovat bidra med 20 miljoner kronor för att bygga om slussen, men minst lika mycket har lagts på tidigare planering och även till att utreda hur muddring ska genomföras och var massorna ska placeras i Köping.
Men de riktigt stora kostnaderna för Köpings kommun, sannolikt flera hundra miljoner kronor beroende på hur mycket kommunen är redo att investera i förbättringar i hamnen, ska beslutas de närmaste åren.

Det går inte att prata midsommar utan att nämna vädret... Trots att prognosen talade för regn så var det turligt nog uppehåll  i Götlunda på förmiddagen. I Arboga chansades det inte – där dansades det inomhus för att vara på den säkra sidan.
– Min favoritdans är Små grodorna, säger Linn Sparv som hjälpte till att klä midsommarstången som skulle stå inne i Folkets Park i Arboga. Linn hade med sig farmor Sylvia till parken.
– Det är tredje eller fjärde året vi är här och hjälper till att klä stången, det vill vi inte missa, säger Sylvia.

I Götlunda firades det i kyrkparken. Götlunda nyckelharpsgille spelade både inne i och utanför kyrkan innan det var dags att resa den blomsterklädda stången. Både blommor och fikabröd hade hela bygden varit med och bidragit till.
– Jag hjälpte mamma och vi bakade småkakor, säger Malin Simonsson som sålde kaffe, bullar och kakor innan det var dags att ta en paus och dansa ringdans.

Det blev både Räven raskar över isen, Vi äro musikanten och Små grodorna trots att väderleksrapporten visade regn.
På Kungsudden i Kungsör var det danssugna firare så att det räckte till tre stora ringar runt stången. Innan midsommardansen uppträdde Kungsörs folkdansgille med både traditionell folkdans och dans i modern tappning.

Risken för ett driftstopp som berört stora delar av Krillans verksamhet under sommaren fanns nämligen i och med att alternativ två av tre blev det slutgiltiga valet i en investering av ett ställverk och ammoniaklarm.
Installationen av larmet är ett krav för att varna för eventuell läcka från tanken med sju ton ammoniak som används för att få till is på deen konstfrusna isbanan.
Räddningstjänsten vill nämligen vid en läcka hålla kvar ammoniaken i den byggnad där den förvaras. Allt för att vid en olycka ändå kontrollera utsläppet, samtidigt evakuera verksamheter i närheten av sportfältet.
Nu ska larmet installeras på mindre än en dag efter semestern, samtidigt som installationen av ställverket sker först nästa vår.
– Vi ska göra en offentlig upphandling, förhoppningsvis börja en installation under januari och allt ska sedan stå helt färdigt i maj nästa år, säger Anders Eriksson, enhetschef vid Kultur & Fritid i Köping.
Det planerade tidsschemat gör att såväl ishallen som den konstfrusna bandyisen kan få sin is enligt planerade tidpunkter.

Endast nio personer omhändertogs för fylleri och två personer för rattfylleri.
- Det är extremt lite. Till och med lugnare än en vanlig fredag - som inte är lönehelg, säger Jimmy Lindvall, befäl vid Västmanlandspolisens länskommunikationscentral.

Utöver fylleriet inträffade två fall av misshandel i länet. En 18-årig man sitter anhållen efter en grov misshandel och grovt hemfridsbrott i Norberg. Och i Västerås greps och anhölls en 24-årig man för en misshandel i en lägenhet på Skallberget. Offret, en kvinna, skadades inte allvarligt.

Leif Thunblad dånar fram på sin åkgräsklippare runt tomten i Findla utanför Arboga. Solen gassar och han njuter av att ha något att göra.
– Det gäller att vara sysselsatt så att man slipper gå och tänka på det där med cancern, säger han.

Tänka på det där med cancern har Leif annars haft gott om tid att göra. Det var i början av året som han fick veta att hans PSA-prov skvallrade om ett möjligt problem med prostatan. Sedan har det blivit röntgenundersökningar och vävnadsprov och till slut kom frågan han fruktade.
– Jag fick välja vilken operationsmetod jag föredrog och eftersom min fru Kristina har jobbat på urologen och visste en del om sådant här, så valde jag robotoperation, berättar Leif.

Väntan på robotoperation vid Karolinska sjukhuset i Stockholm skulle gå bra, sade han sig.
– Jag har massor att pyssla med på kåken här i Findla och jag känner mig inte sjuk, säger Leif.

Men för någon vecka sedan tyckte hustrun Kristina att väntan hade blivit lite väl lång. De ringde till Karolinska – och fick beskedet att sjukhuset skickat en kallelse till operationsförberedande samtal den 1 juni men inte hört av Leif.
– Grejen är att det inte har kommit något brev alls! Det känns olustigt att tänka att ett brev med en kallelse till operation kan komma bort, säger Leif.

Han ringde till posten och ville ha svar på hur ett brev kunde försvinna.
– Först hamnade jag i telefonkö i tjugo minuter, sedan fick jag så småningom prata med någon som frågade efter inlämningsnummer på brevet.
– Vadå inlämningsnummer, undrade jag och då klickade det till. Jag tror han lade på i örat på mig.

Nu kommer sommaren att gå utan operation på grund av postens miss.
– Man känner ju obehag, en oro som maler i huvudet. De säger att tumörer växer långsamt när man blir äldre, men man undrar ju vad extraväntan gör. Jag tog ju PSA-prov för att man skulle hinna hitta eventuell cancer tidigt och jag var beredd på en snabb operation, men så blir det så här – för att posten inte klarar av att få fram ett brev!
– Det jag känner nu är att jag vill ha min operation och gå vidare med livet. Sen tycker jag att Posten skött det här dåligt. Folk ska veta att man nog inte ska lita på Postnord med viktiga brev.

 Om allt går som på räls ska Fantasyworld öppna nästa sommar.
 – Jag vill öppna till skolavslutningen, men det får vi se. Det kan stöta på patrull lite överallt, säger Stellan Lund.

Bbl/AT har flera gånger tidigare berättat om de fyra partivännernas gemensamma projekt med att göra gamla Bleckkärlsfabriken i Kungsör till en turistmagnet.
Bakom projektet står Stellan Lund, Niklas Magnusson och Staffan Norgren, alla tre kungsörare och aktiva kommunpolitiker för Moderaterna. Med sig har de Staffan Anger, tidigare riksdagsledamot för Västmanland.
2012 presenterade de planerna på att bygga Skandinaviens största miniatyrland med modelljärnväg och uppbyggda miljöer för att locka turister i mängder till Kungsör.
– Det har tagit tid att komma hit. Vi har bland annat fått renovera en väldig massa i byggnaden för att kunna sätta igång, säger Stellan Lund.

Enligt Stellan Lund har de sålt aktier i Fantasyworld för runt en miljon kronor.
Tillsammans med utvecklingsstöd från länsstyrelsen och sponsring från olika leverantörer ska det enligt beräkningarna räcka till första etappen.
 När Stellan Lund inte jobbar som oppositionsråd hänger han i Bleckis och skruvar ihop borden till miniatyrlandet. 200 kvadratmeter bordsyta ska snart vara på plats på bottenvåningen.
Efter sommaren ska aktie-ägarna bjudas in för att hjälpa till att välja vilka miljöer som ska byggas upp mellan järnvägsspåren.
– Vi börjar väl med Norrland där borta och hamnar väl i Östergötland i andra änden. Mälardalen är den stora biten, den ska ligga här i mitten, säger Stellan Lund och pekar.
De tre åren av förberedelser har inte fått honom att tvivla på projektets potential som turistattraktion.

Han har redan fått förfrågningar från bussbolag och det är många som velat vara med och jobba med miniatyrlandet.
– Det finns eldsjälar som mejlar och vill vara med, det har jag en hel bunt. Vi kommer att ta hjälp av en del folk som har byggt modelljärnvägar och är vana. Vi kommer att hyra in dem som konsulter, säger han.

Projektet ska också anställa och hyra in folk som bygger modellerna till miljöerna, och programmerar och drar el till tågen.
– Det går inte att ha folk som gör det ideellt och kan någon vecka här och någon dag där.

Träden är nämligen skyddade enligt lagstiftning.
 – De omfattas av biotopskyddet och jag måste ha ett godkännande från länsstyrelsen för att få göra någonting åt dem, säger markägaren Jan Torvang.

När man tar avfarten mot Reutersberg möts man till en början av små korta lindar. Men efter bara hundra meter omges man av tiotals meter höga träd. Träden är mycket grova och Jan Torvang tror att de är planterade någon gång under 1700-talets andra hälft.
– Husen här är byggda någon gång kring 1750, så träden är troligtvis planterade då också, säger han.
Här i ligger också problematiken. När träden planterades hamlades de med jämna mellanrum för att ge djurfoder (se faktaruta om hamling), men någon gång på slutet av 1800-talet upphörde trädskötseln.
– Det har fått till följd att flera av träden har flera stammar. Då pratar vi inte bara om tre, utan kanske nio tjocka stammar, säger Jan.

Bara ett tiotal meter från allén ligger Jan och hans mammas gamla hus. Jan är orolig att något kan hända med de gamla grenarna som växer nära inpå.
– Vi har haft fyra träd som rasat. Hittills har vi haft tur – tre har fallit ut i trädgården ett ut i vägen. Jag är rädd för att turen kommer att ta slut snart, säger Jan och tillägger:
– Det olustiga är att träden har fallit trots att det inte blåst något speciellt.

Jan har tidigare vänt sig till länsstyrelsen för att få tillstånd att ta ner de grenar som han anser vara farligast. Alla alléer som är fem lövträd eller fler omfattas av det så kallade biotopskyddet. Det innebär att träden anses viktiga för den biologiska mångfalden och att de därför inte får fällas eller beskäras hur som helst.
Länsstyrelsen har dock avslagit Jans förfrågan muntligen två gånger enligt honom själv. En ”toppad” alm och en kapad gren är allt som har gjorts.
– Jag har förstått det som att jag inte får göra något åt de andra träden. Men enligt mitt försäkringsbolag är jag skyldig att värna om säkerheten på min mark. Det blir moment 22, säger Jan som nu har ansökt om dispens från biotopskyddet.
– Jag gick en kurs hos länsstyrelsen och blev informerad om att jag kunde göra så. Det hade jag aldrig hört förut. Så nu får vi se vad som händer, säger Jan.

Att söka dispens kostar 2300 kronor oavsett om man får ett medgivande eller inte. För Jan är utfallet avgörande för framtida projekt.
– Jag vill rusta min mammas gamla hus. Och det vore trist att lägga ner tid och pengar om en stor gren sedan faller och förstör alltihop, säger han.

När klockan slagit 14 på fredagseftermiddagen fylldes gräsmattan framför Gammelgården med sommarklädda vuxna och barn.
– Jag skulle tro att det är uppåt 500 här, berättar Bo Karlsson.
Trots kyla och blåst blev midsommarfirandet vid Gammelgården en folkfest och Bo Karlsson, medlem i Dybecks Folkdansgille var en av de som arrangerat evenemanget.
– I går kväll var vi här till 21 och förberedde, säger han

Efter ringdansen var det folkdansarnas tur och som genom ett trollslag sprack molnen isär och belönade sommarfirarna med en liten solglimt dagen till ära.

På nationaldagen rymde taxen Rambo från tomten i Sursta utanför Köping. Fem dagar senare hittade hussen Markus Ohlsson sin följeslagare ihjälbiten ute på en åker.
Köping. Sedan dess har tioårige Rambo obducerats på Grimsö viltskadecenter för att säkerställa dödsorsaken.
– Han var intakt när vi hittade honom. Inte söndertuggad så att säga. Jag trodde först att det var en örn som hade bragt honom om livet, säger Markus Ohlsson som sett rovfågeln cirkulera över området.
Men det var ingen örn. Obduktionen visade att det var varg som dödade Rambo.
– Personligen känns det för jävligt att man inte ska kunna ha sin hund på tomten, säger Markus.
Varför Rambo smet från gården i Sursta är det ingen som vet. Plötsligt var han bara borta. Rambos kropp hittades på ett åkerfält bara 400 meter från tomten.
Markus berättar.
– Han hade några bitmärken, det var allt. De har väl dödat honom för skojs skull, säger Markus.
Han säger vidare att familjen och grannskapet vet om att det finns varg i trakterna. Det så kallade Kölstareviret ligger inte så långt därifrån. Men i och med attacken har allt blivit mer påtagligt.
– Visst har vi vetat av vargens närvaro. Vi har sett spår någon vinter, men aldrig att de har varit nere hos oss tidigare. Jag trodde att de mer höll till i skogarna kring Kölsta, säger Markus och tillägger att familjen aldrig känt sig hotade tidigare.
– Men nu känns det olustigt. Grannarna har får och hästar och vi har en hund till. Det kommer att bli svårt att jaga till hösten. Man vet ju inte vad som kan hända, säger Markus.
I vintras skrev Bbl/AT om två uppmärksammade fall där varg dödade hund. Båda attackerna skedde i Färna norr om Köping.
Enligt Sofia Sollenberg på länsstyrelsen i Västmanland är det väldigt ovanligt att vargar attackerar hundar, jämfört med hur många vargar det finns.
– Förra året hade vi hand om tre fall och i år ett i länet, säger Sollenberg.
Varför händer det att varg attackerar hundar?
– Det finns många olika teorier, men man tänka sig att vargen ser hunden som en inkräktare på dess jaktmarker.
I morgon, måndag, får familjen Ohlsson hem sin tax igen tillsammans med ett protokoll från obduktionen.
Markus är beslutsam och säger att han ska skaffa en ny hund. ”Man får inte ge upp”, säger han.
I övrigt ser han bara en lösning på vargproblemet.
– Man måste krympa vargstammen helt klart. Annars kommer folk inte kunna bo på landet längre.

Olyckan inträffade vid 17.30-tiden på söndagen och rapporteras vara en kökrock i riktning mot Västerås.

Det visade sig vara två bilar som krockade. En passagerare i en av bilarna fick föras till sjukhus för kontroll.

Vägen var åter framkomlig 18.25.